100305

Vem tar ansvar för klimatet?

När nätverket GAME, Västsvenska Miljörättsföreningen och Näringslivets Miljöchefer (NMC) bjöd in till seminariet "Vem tar ansvar för klimatet?", var intresset stort att komma och lyssna på miljöminister Andreas Carlgren; Thomas Sterner, professor i miljöekonomi; Thore Berntsson, styrkeområdesledare Chalmers Energiinitiativ och Mariana Davidsson, Vattenfall AB. Cirka 130 personer lockades in från vinterkylan!

Under dagen presenterade föredragshållarna sina perspektiv på olika aktörers ansvar för att driva klimatfrågan vidare, med COP15 som bakgrund. Seminariet avslutades med en paneldebatt bestående av föredragshållarna samt AB Volvos miljöchef Inge Horkeby, Göteborgs Hamns miljöchef Åsa Wilske samt GP journalisten Karl-Johan Bondeson.

Panelen framhöll bland annat att de viktigaste klimatåtgärderna som bör genomföras i Sverige är satsningar på en fossilfri fordonspark, ett politiskt ramverk i EU och internationellt, demonstrationsprojekt samt beskattning av fossila bränslen.

Fordonsparken största utmaningen
Andreas Carlgren berörde frågorna vad som hände efter COP 15, hur vägen framåt ser ut samt vad Sverige bör göra. Han menade att förväntningarna på Köpenhamnsmötet var skyhöga, och att världens ledare inte lyckades åstadkomma det som förväntades. Viss del av misslyckandet tillskrev han Kina, som inte vill bindas vid ett internationellt system. Miljöministern utlyste en ny väg, och hävdade att grön ekonomi är den enda möjliga lösningen. Förutom att bindande åtaganden krävs för de största utsläppsnationerna, måste vi vända utsläppskurvan i u-länderna då de enligt prognoser står för nästan hela ökningen fram till år 2030.

- Vi måste riva brandväggen mellan i- och u-länder, samt skapa en allians bland u-länderna.

Sveriges roll bör enligt Carlgren vara att visa hur ett högteknologiskt land går först. För det krävs exempelvis en fördubbling av vindkraften, och hans förhoppning är att Sverige kan tiofaldiga vindkraften på tio år. Dessutom siktar miljöministern på en fossiloberoende fordonspark år 2030, vilket han samtidigt menade är den största utmaningen.

Lika mycket utsläpp per capita borde vara självklart Rättviseperspektivet var Thomas Sterners främsta budskap. Med tanke på att klimatfrågan är global och det är en fråga om rättvisa behöver det komma till stånd ett internationellt bindande avtal, menade Sterner. I-länderna kan bidra med en demonstrationseffekt genom att vara föregångare för att minska utsläppen. Med en sådan symbolpolitik minskas utsläppen på ett övertygande sätt. Av olika fördelningssätt att minska utsläppen globalt borde den självklara principen enligt Sterner vara att dela lika per capita.

Sterner tyckte ändå att COP 15 kan ses som en framgång i och med att hela världen var engagerad. Tittar vi framåt är det viktigt att fortsätta att jobba för ett bindande internationellt avtal.

- Minskar vi utsläppen utan ett bindande avtal är risken stor att minskningen inte blir lika stor, till följd av en reboundeffekt.

Det viktigaste styrmedlet för att uppnå utsläppsminskningar hävdade Sterner är en beskattning av fossila bränslen. Han underströk detta med att bensinskatten i EU är betydligt högre än i USA, och i EU används som följd endast en tredjedel så mycket bensin som i USA. Minskningen av de globala utsläppen som EU:s bensinskatt har medfört är en demonstrationseffekt vi borde berätta om, påpekade Sterner.

Robusthet en nyckelfråga
Thore Berntsson inledde med att konstatera att problemet med klimatproblemet är att det är globalt och stort. Sett till den globala arenan menade han att elproduktion är den största boven bland källorna till koldioxidutsläpp. Angående utsläppen i Sverige fastställde Berntsson att transportsektorn är en stor källa, men att industrin bidrar till minst lika mycket om inte mer. För att kunna nå en stor reduktion av koldioxidutsläppen krävs en utveckling av CCS (Carbon Capture and Storage), alltså teknik för infångning och lagring av koldioxid.

Enligt Thore Berntsson är nyckelfrågan att kunna identifiera robusta lösningar. Detta är viktigt att tänka på för forskningen, som kan bli bättre på det, med följden att näringslivet vågar satsa på ny teknik. Problemet som Berntsson påpekade, är att det är kostsamt att bygga demonstrationsanläggningar även vid småskaliga system. Av den anledningen behövs det forskning om hur det kan gå snabbare att få ut ny teknik på marknaden.

- Forskningsvärlden behöver bli bättre på att belysa nyttiggörandet av forskning!

Satsa på att behålla dagens energislag

- Vi behöver behålla dagens energislag långt framöver, och minska den dåliga påverkan från dem!

Detta konstaterade Mariana Davidsson, dagens sista föredragshållare. Hon menade att energieffektivisering är det bästa vi kan göra, och tror att CCS kommer att vara i full gång år 2010. Vattenfall, som hon beskrev som både en stor utsläppare och minskare, satsar bland annat på investeringar i vattenkraft, vindkraft och CCS. Hur vi kan lagra koldioxid storskaligt är en stor utmaning, och detta är något som Vattenfall provar i en anläggning i Tyskland, berättade hon.

Inför framtiden ser Mariana Davidsson stor potential i ”ocean energy”, såsom vågkraft. Hon är även positivt inställd till smart grids, och tycker det är värdefullt att överföringskapaciteten har kommit upp på agendan. Hennes förhoppning är att småskalig elproduktion så småningom ska återfinnas hemma i villan.

Presentationer
*Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet
*Thore Berntsson, styrkeområdesledare Chalmers energiinitiativ, *Chalmers
*Mariana Davidsson, Vattenfall AB

091013

Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik

Nätverket GAME:s höstmingel blev välbesökt då många kom för att underhålla gamla kontakter och för att hitta nya. Hela eftermiddagen stod västsvenska satsningar hos näringsliv, samhälle och forskning i fokus.

Talarna presenterade pågående aktiviteter och vid de efterföljande paneldebatterna diskuterades dels samhällets strategi för att stötta västsvensk fordonsforskning och dels Västsvenska företags möjligheter på miljöteknikområdet.

Två resultat av dagen är att: det krävs gemensamma framtidsbilder för att uppmuntra till samverkan och att det krävs mer EU resurser för att stärka samarbete, inte bara regionalt utan framförallt med internationell aktörer.

Testmiljö i Västsverige
I en av paneldiskussionerna framförde Johan Trouvé, vd Västsvenska Industri och Handelskammaren, att Västsverige måste behålla sin kompetens i fordonsindustrin och efterfrågade en tydlig politisk vilja att det också sker.

- Forskning och utveckling är viktig för regionen och ett steg att gå vidare är att skapa miljöer för att testa ny forskning i Västsverige. Det skulle få utländska politiker och forskare att söka sig hit i större utsträckning, menade Johan Trouvé som också konstaterade också att Västsverige är oroväckande tyst som region i EU och hoppas på en större representation framöver.

Johan Trouvé påpekade också att utbyggnaden av vindkraftverk går alldeles för långsamt i Västsverige – det kan idag ta upp till tre år innan ett företag får besked om utbyggnad.

Bäst i världen via utlander

- För att Chalmers ska gå från bäst i Västsverige till bäst i världen måste vi samarbeta med världen, sade Anna Dubois, vicerektor vid Chalmers.

När Chalmers i somras fick 701 miljoner kronor från strategiska forskningsmedel så innebar det också att Chalmers kan locka till sig fler utländska studenter och forskare. Pengarna kommer bland annat att gå till forskning inom transporteffektivitet, kundanpassad logistik och trafiksäkerhet och också innebära nya samarbeten mellan näringsliv och Chalmers.

Pengar att söka

- Vi ville gasa oss ur lågkonjunkturen och samtidigt satsa på miljö, energi och hållbara transportlösningar, så förklarade Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen, hur programmet InMotion kom till.

Under 2009 och 2010 kommer Västra Götalansregionen att dela ut 150 miljoner kronor. Pengarna kommer bland annat att gå till att utveckla testmiljöer i Västsverige. Bertil Törsäter menade att satsning kommer att ge trefalt tillbaka till regionen i form av nya investeringar och hoppas också att även mindre och medelstora företag nu får möjlighet att närma sig EU:s ramprogram.

Klimatneutral forskning
Göran Wirmark stf vd Volvo Technology, Volvogruppens utvecklingsbolag, berättade om affärsenhetens väg att minska användandet av koldioxid i transporter. Idag har Volvo utvecklat motorer som klarar sju koldioxidneutrala bränslealternativ och det pågår ett ständigt arbete att få fram nya bränslen och att utveckla verkningsgraden i motorer. Mycket av utvecklingsarbetet sker i samarbete med högskolor, bland annat Chalmers.

Livscykel och energi
Sedan slutet av 1980-talet arbetar SCA med livscykelanalyser av sina produkter, mycket av arbetet har skett i samarbete med Chalmers. Susan Iliefski-Janols miljöchef på SCA Hygiene Products berättade att SCA idag ställer krav på sina underleverantörer, både vilken energistrategi underleverantörerna har idag och vilken strategi de kommer att ha i framtiden. Susan Iliefski-Janols framförde också en annan syn på begreppet energi.

- Energi är inte bara något som ska sparas i produktionen utan också något som behövs i relationer mellan människorna i ett projekt. Humor är ofta en underskattad ingrediens till lyckade affärer, avslutade Susan Iliefski-Janols.

Presentationer
*Anna Dubois, Chalmers
*Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen
*Göran Wirmark, Volvo Technology
*Susan Iliefski Janols, SCA