Kan socialt byggande bidra till de Globala målen?

Hur vi planerar och bygger våra bostäder har stor betydelse för våra möjligheter att nå de Globala målen. Dels handlar det om tillgången till hållbara bostäder för alla, men också om att bygga på ett sätt som främjar människors hälsa, och med minsta möjliga ekologiska fotavtryck.  

Den 20 september arrangerade Agenda 2030 i Väst en forumträff, som en del av den första nationella konferensen om socialt byggande* i Sverige (Socialt byggande och modernt självbyggeri). Forumträffen, som bestod av ett seminarium och en workshop, hade fokus på hur olika former av socialt byggande, såsom exempelvis bo-och byggemenskaper, kan bidra till de Globala målen.

Först ut att tala under seminariet var Ulrika Egerö från föreningen Kollektivhus.nu som berättade om vad som utmärker ett kollektivhus och hur och varför kollektiva boendeformer bidrar till ökad gemenskap och hållbarhet på flera sätt. Maria Runtklint, boende i kollektivhuset Majbacken i Göteborg, kompletterade bilden genom att ge konkreta exempel på hur deras kollektivhus kopplar direkt till åtminstone sex av de Globala målen för hållbar utveckling.  Ett något otippat exempel var kopplingen till inkluderande och fredliga samhällen (mål 16)
– Kollektivhus skapar inkludering, trygghet och solidaritet.  När Sverige fick pappaledighet tänkte jag att det är ett av de största fredsprojekten i världen, men kollektivhus slår nog det. Vi lär oss kompromissa, dela med andra och att skapa tillsammans, förklarade Maria.

För att tala om möjligheter och utmaningar för Allmännyttan att stötta kollektivhus, deltog Gunnar Persson från Framtiden AB.
–  Vi lutar åt att alltmer åt att aktivt driva bogemenskaper och ha det som en del av företagets strategi, berättade Gunnar.

Från näringslivet deltog Peter Nyberg, Affärsutvecklare med särskilt ansvar för social hållbarhet på Skanskas och IKEA:s gemensamma bolag BoKlok. Liksom Maria Runklint drog Peter flera exempel på hur deras verksamhet bidrar till de Globala målen, exempelvis genom aktiv dialog med boende och bostäder som fler kan ha råd med.

Sist ut bland talarna var Claes Caldenby, forskare inom Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola, som presenterade resultaten av stor europeisk studie om kollektivhus i Europa och hur de bidrar till hållbar utveckling.
– Som forskare är det min uppgift att problematisera en idé, sa Claes, och gav bland annat exempel på risker med att kollektiva boendeformer för särskilda grupper kan bidra till gentrifiering.  Men han citerade också en boende i kollektivhuset Stacken i Göteborg, som ett exempel på mervärdet med kollektiva boendeformer.
”Att bo i kollektivhus ger en möjlighet att ha ett värdigt liv fast man är fattig”

Under eftermiddagens workshop, som avslutade konferensen, deltog ca 20 personer för en fördjupad diskussion om hur olika former av socialt byggeri kan bidra till de Globala målen, och vilka nya initiativ som bör främjas i Västsverige för att maximera nyttan. De insatser som deltagarna valde att diskutera var hur vi kan främja fler gemensamma utrymmen i befintliga bostadsområden, hur vi får fler bogemenskaper och icke vinst-drivande former av bostadsbyggande samt ekobyar. I alla grupper konstaterades att det finns ett behov av att tillgängliggöra mer information om goda exempel samt höja kunskapen i samhället i stort om vad socialt byggeri handlar om.

www.socialtbyggande.se hittar du alla presentationer ifrån den nationella konferensen som forumträffen var en del av.

* Socialt byggande handlar om olika former av inkluderande projektformer i bostadsbyggandet, som på olika sätt kan bidra till större social gemenskap, bättre kvalitet, och fler och billigare bostäder för olika typer av behov och plånböcker.

 

 

 

”Den regionala nivån behöver höras mer”

I juli 2019 deltog Rebecka Hallén Jorquera, verksamhetsledare för Agenda 2030 i Väst, på FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), i New York. En lärdom är att Agenda 2030 i Väst har mycket att bidra med i att göra den lokala och regionala nivån hörd på såväl nationell som global nivå, skriver Rebecka i sin rapport från mötet.

Under HLPF i juli 2019 samlades över 2000 deltagare under 8 dagar, med över 90 ministrar, viceministrar och ministernivåtjänstemän. 47 länder lämnade sina Voluntary National Reviews, varav 40 för första gången. Årets tema för HLPF var ”Empowering people and ensuring inclusiveness and equality” och sex av de Globala målen granskades, mål 4: God utbildning för alla, mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen och mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

Det återkommande temat som har hörts genom de flesta sessioner är att vi är off track, om vi fortsätter så här kommer vi inte nå de Globala målen. Däremot har det också lyfts att de utvecklade länderna inte är lika mycket off track som utvecklingsländerna, varför det genom åtagandet om att inte lämna någon bakom är viktigt att säkerställa att finansiering når utvecklingsländerna så de inte lämnas bakom. Olagliga flöden av pengar och en kvalitativ skattehantering lyfts som två viktiga verktyg för att styra pengar rätt. Budskapet om att vi är off track har hörts från alla typer av aktörer. Många har också pratat om vikten av att gå från ord till handling, och om vikten av att vi nu måste stå upp för de åtaganden vi har gjort.

Återkommande under HLPF har också varit att många aktörer har lyft vikten av den lokala och regionala nivån, det är där genomförandet av målen kommer ske. I detta krävs samverkan för att säkerställa att ingen lämnas bakom, vi kan inte längre jobba i silos. I Västsverige är vi väl riggade för att arbeta med målen i och med vårt gemensamma samverkansforum Agenda 2030 i Väst.

Det jag verkligen tar med mig från deltagandet vid HLPF är att trots att den lokala och regionala nivån ständigt pekas ut som avgörande i genomförandet så är den inte speciellt synlig på den globala nivån. Och tittar man på hur den svenska delegationen var sammansatt så fanns endast en representant för den lokala och regionala nivån, och ännu sämre representation blir det om man tittar på den geografiska spridningen av deltagare. Här har vi mycket att bidra med inom Agenda 2030 i Väst, att göra den lokala och regionala nivån hörd på såväl nationell nivå som global nivå.

Rebecka Hallén Jorquera

(Rebecka deltog i Stakeholder Group of Persons with Disabilities, som ledsagare för World Blind Union.)

Rebecka intervjuar Gunnar Köhlin, forskare på Göteborgs Universitet och del av den Svenska delegationen i New York

Mer om HLPF

Uppföljningen av Globala målen sker årligen i juli vid FN:s högkvarter i New York under FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). HLPF arrangeras genom fyraårscykler. 2019 markerar slutet på den första cykeln och mycket fokus har därför lagts i år på att utvärdera hur arbetet genom HLPF fungerar. Medlemsstaterna pratar om en ”HLPF review” medan civilsamhället pratar om en ”HLPF reform”. Detta innebär att civilsamhället önskar se en mer radikal förändring av HLPF än vad medlemsstaterna önskar. Det finns dock en oro hos en del medlemsstater att om HLPF förändras för radikalt kommer arbetet att urlakas.

2019 är ett speciellt år eftersom det är det sista året i den första cykeln. Det innebär att det under årets HLPF inte fördes fram någon politisk deklaration, denna kommer istället föras fram under SDG summit i september i samband med den 74:e sessionen av General Assembly. Förhandlingarna för denna leddes av H.E. Ms. Sheila Gweneth Carey, Permanent Representative of Bahamas to the United Nations, och H.E. Mr. Olof Skoog, Permanent Representative of Sweden to the United Nations, för vilken förhandlingarna avslutades veckan innan HLPF. SDG Summit kommer också uppmana såväl regeringar som alla övriga aktörer att öka sina handlingar i stöd för implementering av Globala målen, och de kan registrera sina åtaganden online. Läs mer

UN TV kan du se opening ceremony och general debates, HLPF pågick mellan 9 juli och 18 juli.

Anmälan öppen till årlig konferens med Agenda 2030 i Väst, 2019

Nu har vi glädjen att välkomna dig till årets konferens med Agenda 2030 i Väst, i samarbete med CSR Västsverige och Glokala Sverige, ett projekt som drivs av Svenska FN-förbundet i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Genom kunskapshöjande presentationer och workshoppar får du tillfälle att lära och inspireras av goda exempel både från regionen och från andra delar av landet och världen.

Ett övergripande tema för årets konferens är hur en fördjupad kunskap om relationerna mellan målen kan bidra till maximal samhälls- och affärsnytta samtidigt som negativa bieffekter minimeras. Bekräftade talare är bland andra Niklas Sörensen, VD för Ramboll i Sverige, Mia Edofsson, hållbarhetschef Akademiska hus och ledamot i styrelsen för Sweden Global compact, samt representanter från Länsstyrelsen och VGR.

Dagen består av två delar, en förmiddagskonferens samt tre parallella workshoppar under eftermiddagen. Du kan välja mellan att anmäla dig enbart till konferensen eller till båda delarna

Läs mer

Innovationer för minskat matsvinn

Den 28 maj samlades engagerade representanter ifrån dagligvaruhandel, restauranger, akademi, offentlig sektor och ideella föreningar på YesBox i Gamlestan för att spåna på lösningar för hur vi förebygger matsvinn. Agenda 2030 i Väst var en av medarrangörerna.

”Om allt matsvinn kom från ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen av koldioxid, efter USA och Kina”.

Christopher Malefors, doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitets var en av inledningstalarna för det innovationslabb om matsvinn som Agenda 2030 i Väst var medarrangör till den 28 maj. Han bidrog tillsammans med Christina Linnerhag, före detta projektledare för Göteborgsmodellen för minskat matsvinn och Joey Schultz, hållbarhetsansvarig på Willys, med olika perspektiv på hur omfattande problemet med matsvinn är, och vad som krävs för att komma till rätta med problemet. Christopher talade också om kopplingen mellan matsvinn och de Globala målen. Han poängterade att matsvinn är ett av delmålen (12.3) men talade också om kopplingar till flera andra mål, såsom reducerad hunger och minskade klimatutsläpp.

Innovationslabbet lockade representanter ifrån dagligvaruhandel, restauranger, akademi, offentlig sektor och ideella föreningar som tillsammans fick spåna fram nya lösningar för hur vi förebygger matsvinn i olika led i kedjan. Deltagarna delades upp i sex olika grupper som fick varsin utmaningsfråga att diskutera utifrån, samt en målgrupp att hitta en lösning för. Målgrupperna bygger på en studie som Kairos Futures gjort på uppdrag av Västra Götalandsregionen inom satsningen Klimat2030, för att definiera vad som driver framtidens hållbara konsumtionsmönster i regionen.

– Det är jättebra att få diskutera i grupper med människor från så olika håll, de hade jag annars inte fått träffa på samma plats! Alla är intresserade och engagerade och det var roligt med både föreläsningar och offentliggörande av pristagare, berättade Karin Wagner, Professor Konst– och bildvetenskap vid Göteborgs Universitet som var en av deltagarna på labbet.

Offentliggörande av pristagare som Karin syftar på är årets vinnare av Win Win Gothenburg Sustainability Award, som tillkännagavs under träffen. I år går priset till den franske aktivisten Arash Derambarsh för sin kamp mot matsvinnet och den lag han drivit fram i Frankrike och nu vill driva i EU.

Under dagen framkom flera idéer till innovativa lösningar utifrån de olika branschernas perspektiv. Arrangörerna bakom detta innovationslabb jobbar nu med att se hur de grupper som vill gå vidare med sina idéer kan få fortsatt stöd framåt.

Innovationslabbet är en plattform för innovation som utvecklats av Business Region Göteborg i samarbete med ADA. Fyra gånger per år sammanförs kreatörer med industri, handel och offentlig sektor för att skapa nya företag, produkter och tjänster utifrån en gemensam frågeställning, med koppling till hållbar utveckling. Innovationslabbet om matsvinn arrangerades i ett samarbete mellan Agenda 2030 i Väst, Business Region Göteborg, Gothenburg Climate Partnership/Göteborgs stad och Klimat2030, tillsammans med ADA.

Kappahls hållbarhetschef Fredrika Klarén, ny ordförande i GAME

Fredrika Klarén, hållbarhetschef på KappAhl tar nu över ordförandeklubban i GAME ifrån Åsa Wilske på Länsstyrelsen (Foto Åsa: Valentin Baat)

På GAME:s finansiärsråd 24 april valdes Kappahls hållbarhetschef Fredrika Klarén till ny ordförande. Hon ersätter därmed Åsa Wilske som suttit som ordförande sedan 2015.
– I min roll som ordförande vill jag särskilt bidra till den fortsatta utvecklingen av vårt forum Agenda 2030 i Väst. Vi har en väldigt bra grund att stå på med vår långvariga och starka förankring, kompetens och nätverk, säger Fredrika.

Fredrika Klarén har arbetat på KappAhl sedan 2013, har tidigare arbetat som hållbarhetsansvarig på Ikea och är utbildad civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola. Sedan hösten 2017 har hon representerat KappAhl i GAME:s advisory board, som fungerar som bollplank till verksamheten. I och med valet av Fredrika som ordförande får näringslivet nu återigen en röst i det styrande rådet.
– Behovet av att inspirera, utbilda och samverka är och kommer vara stort de kommande tio åren för att nå de Globala målen. I näringslivet, speciellt inom handeln där jag jobbar, är det viktigt att driva ett hållbarhetsarbete som får effekt på global nivå. Men det är viktigt att vi, näringslivet, akademin, myndigheter och civilsamhället, också ser till att bidra i de lokala samhällen som vi är en del av.

Föregående ordförande Åsa Wilske gick med GAME som miljöchef för Göteborgs Hamn och sedemera miljöchef för Ramböll. Hösten 2018 påbörjade hon en ny roll som enhetschef för Miljötillsyn på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Det har varit fantastiskt att få jobba med alla engagerade och kunniga personer inom GAME och se hur det uppstår nya möjligheter för hållbar utveckling när människor möts. Det har varit också varit kul att vara med och lyfta ett unikt samarbete inom miljö till att omfatta hela Agenda 2030. Ett arbete som jag är övertygad om att Fredrika kommer att lyfta till nya höjder. Jag vill passa på att tacka verksamhetsledarna och finansiärerna som gjort detta arbete möjligt, säger Åsa.

Läs mer om GAME:s styrande råd

 

SP blir RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman till en gemensam innovationspartner – RISE, Research Institutes of Sweden. Sammanslagningen av... Läs mer →