Kommer framtidens proteiner ifrån havet?

Till lunch fick deltagarna testa en tångbaserad jullunch, framtagen av företaget Catxalot. Foto: Malin Husár, Innovatum

I samarbete med Maritima klustret i Västsverige, Innovatum Science Park samt Kristineberg Center arrangerade Agenda 2030 i Väst en forumträff om framtidens proteiner, den 11 december.  Bland deltagarna fanns flera företag som utvecklar nya produkter i liten skala, men också representanter ifrån akademi, offfentlig och idéburen sektor. En stor del av träffen ägnades åt att diskutera hur aktörer kan samverka för att få ut nya produkter på marknaden, men deltagarna fick också fördjupa sina kunskaper om de Globala målen och olika mål och delmål kan tänkas påverkas av olika lösningar.

Texten nedan är skriven av Malin Husár, kommunikatör på Innovatum. Här hittar du den i orginalversion

Att nå ut till konsumenterna och öka sin produktion är superviktigt för de företag som satsar på ätbara produkter som alger, tång och andra hållbara nyttigheter från havet. Men hur kan marknaden växa? Frågan genomlystes under en heldag med föreläsningar och workshop på Kristineberg Center. Närmare 50 deltagare från ett 20-tal företag samt forskare och aktörer från offentlig verksamhet och idéburen sektor deltog.

Många av företagen har tydliga affärsidéer och spännande produkter som redan idag finns ute på marknaden, men ofta sker produktion och försäljning i ganska blygsam skala – än så länge. För att få upp volymerna och nå ut bredare krävs mer kunskap från både beställare och leverantörer.

Tips för att nå offentlig sektor

Anette Fleischer jobbar som upphandlare av livsmedel i Borås stad. Hon förklarade hur LOU, Lagen om offentlig upphandling, fungerar och gav tips och råd om hur man som mindre företag kan ta vara på de möjligheter som finns för att få leverera till exempelvis skolor.

– Tänk på att upphandlingsgränsen för 2020 ligger på drygt 600 000 kronor. Det innebär att det genom direktupphandling går att leverera produkter om man hamnar under det beloppet. Det enda kravet är då att tre olika leverantörer tillfrågas, sa Anette Fleischer.

En annan aktör som presenterade sig under dagen var Måltid Sverige som leds av RISE och vars arbete riktar in sig mot tre regioner, varav Västra Götaland är en. Deras fokus ligger på att lyfta den offentliga måltiden genom kompetensförsörjning, utbildning, samverkan, forskning och innovation.

Elin Backlund, utbildningssamordnare för Måltid Sverige, berättade om hur de kan bidra genom att utbilda måltidspersonal och inspirera kockar att hitta nya recept baserade på hållbar sjömat.

– Vi har även testbäddar för mindre företag där det går att prova sina produkter, förklarade hon.

Workshop engagerade

Under eftermiddagen arrangerades en workshop där deltagarna fick välja en blå produkt och i små grupper diskutera hur de skulle kunna få den att nå ut bättre på någon av de tre marknaderna detaljhandel, restaurang eller offentlig verksamhet.

I en av grupperna, som valde att inrikta sig mot detaljhandeln, deltog Lars Lundqvist. Han jobbar på företaget Kosteralg som säljer färska, frysta och torkade alger. Runt bordet gick diskussionen varm kring hur man kan hitta lösningar för att behålla varan så färsk som möjligt ute i butikerna.

– En lösning hade varit en typ av akvarium med cirkulerande havsvatten i anslutning till fiskdisken. Där skulle vi kunna ha havssallad som man kan plocka direkt till kunden.

 

Lång lista på åtgärder

Som avslutning på dagen ombads deltagarna lista vilka faktorer och åtgärder som behövs för att öka konsumtionen av livsmedel från havet. Bland annat nämndes följande:

  • Utbildning. Måltidspersonal i kommunerna och kockar på restauranger borde lära sig mer om hur de kan laga goda och näringsrika rätter med blå produkter.
  • Kommunikation. Det är tacksamt att berätta om havets läckerheter. Företagen borde jobba mer med storytelling.
  • Demonstrationer. Nå ut i exempelvis livsmedelsbutiker genom att visa hur man kan använda och tillaga bland annat tång och alger.
  • Barn och ungdomar. Det är smart att nå ut till exempelvis skolor eftersom de unga är framtidens matkonsumenter. De kan även påverka sina familjer och få dem att våga testa.

Förmiddagens program och presentationer

Arrangörer av dagen var Agenda 2030 i Väst, Maritima klustret i Västsverige, Innovatum Science Park samt Kristineberg Center.

 

Fullsatt konferens med Agenda 2030 i Väst

Fredriika Klarén, hållbarhetschef för KappAhl och ordförande för Agenda 2030 i Väst hälsade välkommen till årets konferens tillsammans med verksamhetsledare Rebecka Jorquera (i bakgrunden till vänster)

”Partnerskap är nyckeln till framgång. Jag vill att Västsverige ska bli en region som är bäst på hållbar utveckling. Vi ska göra vårt bästa tillsammans och vara ett föredöme för andra regioner”. Det var budskapet ifrån en av talarna på Agenda 2030 i Väst årliga konferens som arrangerades i samarbete med  CSR Västsverige och kampanjen Glokala Sverige den 20 november.  140 representanter från akademin, offentlig sektor, näringsliv och ideell sektor samlandes på Science Park i Skövde för att genom dagens presentationer och workshoppar lära och inspireras av goda exempel från regionen och andra delar av landet och världen.

”Tänk er att vi är 193 personer som alla ska komma överens var vi ska äta lunch…”

Orden kommer ifrån Albert Askeljung, projektledare på UNDP, som inledde årets konferens med att tala om hur det går i arbetet med de Globala målen – globalt, nationellt och lokalt. Trots de utmaningar som vi står inför med att nå de Globala målen till 2030, och trots att vissa mål till och med går åt fel håll, betonade Albert hur fantastiskt det är att 193 länder har lyckats komma överens om Agenda 2030.

Nästa del av programmet handlade om hur vi kan omvandla målkonflikter till synergier för en ökad nytta.  Ulf Kamne, före detta kommunalråd för Göteborgs stad, som numera arbetar som fristående konsult för PR-byrån A beutiful Soup, inledde med att berätta om hur nya skiljelinjer inom politiken skapar både nya möjligheter och utmaningar för att få till stånd långsiktiga beslut till förmån för hållbarhet inom politiken. Från näringslivet fick vi ta del av positiva exempel om hur vi kan jobba för att maximera nyttan i arbetet med målen. Bland annat berättade Mia Edofsson, vice ordförande på Global Compact Sverige samt hållbarhetschef på Akademiska Hus, om hur höga krav från olika intressenter har pressat Akademiska Hus att bli bättre och mer hållbara i sitt arbete. ”Tack vare stort motstånd i olika områden har vi varit tvungna att spänna bågen för att möta olika behov” – sa Mia, bland annat. På plats från näringslivet fanns också Susan Iliefski Janols, hållbarhetsansvarig på Essity, och Louise König, chef för hållbar affärsutveckling på Ramboll Sverige, för att utifrån sina respektive verksamheter prata om hur näringslivet kan arbeta, och skapa nya affärsmöjligheter, med Agenda 2030. Från akademin berättade Jim Andersén, professor vid Högskolan i Skövde, om en aktuell studie bland 300 små och medelsstora tillverkningsföretag som visar på ett positivt samband mellan ekologisk och ekonomisk lönsamhet.

Innan lunch gick vi djupare in på hur Agenda 2030 jobbas med i (Väst)Sverige. Från regionnivå fick vi höra Mikael Cullberg, Länsstyrelsen Västra Götalands, och Gustaf Zettergren, miljöchef Västra Götalandsregion, som pratade om hur det jobbas regionalt i Västra Götaland med Agenda 2030 i Väst. Jan Pettersson från Göteborgs centrum för hållbar utveckling tog sedan vid och berättade om akademins roll, och berättade bland annat om det nya klimatramverk som Chalmers och KTH tagit initiativ till.  Gemensamt för föreläsningarna under detta block var fokuset på partnerskap och att Agenda 2030 bör vara en plattform för samverkan. ”Partnerskap är nyckeln till framgång… Jag vill att Västsverige ska bli en region som är bäst på hållbar utveckling. Vi ska göra vårt bästa tillsammans och vara ett föredöme för andra regioner…” – sade Jan som slutord.

Förmiddagskonferensen avslutades med en panel med representanter från några av landets kommuner som diskuterade några av de utmaningar som de ser i arbetet med att ta sig an de Globala målen. ”En av de saker som jag tyckte var bäst sagt under förmiddagen, det är att de Globala målen är en ny plattform för samverkan. Alldeles oavsett om vi förbättrar eller efterlever dem, så har de åtminstone skapat en gemensam spelplan att sitta ned med.” Det konstaterade Tommy Borglund, lektor vid Högskolan i Örebro som modererade panelsamtalen.

Ladda ner förmiddagens presentationer

 

Intervjuer med några av talarna

 

WORSKHOPPAR

Efter lunch hölls tre parallella workshoppar av CSR Västsverige, Glokala Sverige och SDSN North Europe.

”Innan en iPhone kommer till kunden har den redan skickats 2 varv runt jorden” berättade  Josefin Borg, CSR Västsverige.

I CSR Västsveriges workshop fick deltagarna prova på att analysera sin värdekedja utifrån perspektiven miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Syftet med workshoppen var att få bättre koll vilka steg som ingår i en verksamhets värdekedja för att kunna maximera nyttan och minimera riskerna i sin verksamhet. Deltagarna delades upp i grupper och valde ut en verksamhet att jobba med. Bananer, den offentliga måltiden, fjärrvärme och grustäckt var produkter som analyserades utifrån deras positiva och negativa påverkan på de tre hållbarhetsaspekterna genom hela värdekedjan. Trots den lite kluriga uppgiften var övningen uppskattad och väckte spännande diskussioner om vilken komplex kedja även en liten produkt, såsom en banan, kan ha. Läs mer om CSR Västsveriges arbete på http://csrvastsverige.se/

Så gott som alla svenska kommuner jobbar med hållbarhet, och många av dem har tagit in Agenda 2030 i arbetet – som ramverk, målbild och verktyg. I Glokala Sveriges workshop blev det tydligt hur mycket av kommunernas arbete som redan kan kopplas till de Globala målen, men också var utmaningarna och målkonflikterna ligger. Hos de nästan 100 kommuner och regioner som deltar i Glokala Sverige i år finns enorma mängder kunskap, erfarenheter, goda råd och konkreta tips. Mycket av detta delades under workshopen, och ännu mer finns att hämta på http://fn.se/glokalasverige.

Under SDSN Northen Europes workshop fick vi lära oss mer om verktyget SDG Impact Assessment Tool. Utifrån exemplet ”elbilen” fick deltagarna prova på att använda sig av verktyget, där de skulle enas kring hur, i det här fallet, elbilen påverkar de samtliga 17 Globala Målen. Workshoppen frambringade många intressanta tankar och diskussioner bland deltagarna: ”Man tvingas tänka och reflektera” och ”Det är bra att man diskuterar förbi stuprören” är exempel på vad som uttrycktes av deltagarna vid avrundningen av workshoppen. Läs mer om verktyget på https://www.unsdsn-ne.org/

 

 

Kan socialt byggande bidra till de Globala målen?

Hur vi planerar och bygger våra bostäder har stor betydelse för våra möjligheter att nå de Globala målen. Dels handlar det om tillgången till hållbara bostäder för alla, men också om att bygga på ett sätt som främjar människors hälsa, och med minsta möjliga ekologiska fotavtryck.  

Den 20 september arrangerade Agenda 2030 i Väst en forumträff, som en del av den första nationella konferensen om socialt byggande* i Sverige (Socialt byggande och modernt självbyggeri). Forumträffen, som bestod av ett seminarium och en workshop, hade fokus på hur olika former av socialt byggande, såsom exempelvis bo-och byggemenskaper, kan bidra till de Globala målen.

Först ut att tala under seminariet var Ulrika Egerö från föreningen Kollektivhus.nu som berättade om vad som utmärker ett kollektivhus och hur och varför kollektiva boendeformer bidrar till ökad gemenskap och hållbarhet på flera sätt. Maria Runtklint, boende i kollektivhuset Majbacken i Göteborg, kompletterade bilden genom att ge konkreta exempel på hur deras kollektivhus kopplar direkt till åtminstone sex av de Globala målen för hållbar utveckling.  Ett något otippat exempel var kopplingen till inkluderande och fredliga samhällen (mål 16)
– Kollektivhus skapar inkludering, trygghet och solidaritet.  När Sverige fick pappaledighet tänkte jag att det är ett av de största fredsprojekten i världen, men kollektivhus slår nog det. Vi lär oss kompromissa, dela med andra och att skapa tillsammans, förklarade Maria.

För att tala om möjligheter och utmaningar för Allmännyttan att stötta kollektivhus, deltog Gunnar Persson från Framtiden AB.
–  Vi lutar åt att alltmer åt att aktivt driva bogemenskaper och ha det som en del av företagets strategi, berättade Gunnar.

Från näringslivet deltog Peter Nyberg, Affärsutvecklare med särskilt ansvar för social hållbarhet på Skanskas och IKEA:s gemensamma bolag BoKlok. Liksom Maria Runklint drog Peter flera exempel på hur deras verksamhet bidrar till de Globala målen, exempelvis genom aktiv dialog med boende och bostäder som fler kan ha råd med.

Sist ut bland talarna var Claes Caldenby, forskare inom Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola, som presenterade resultaten av stor europeisk studie om kollektivhus i Europa och hur de bidrar till hållbar utveckling.
– Som forskare är det min uppgift att problematisera en idé, sa Claes, och gav bland annat exempel på risker med att kollektiva boendeformer för särskilda grupper kan bidra till gentrifiering.  Men han citerade också en boende i kollektivhuset Stacken i Göteborg, som ett exempel på mervärdet med kollektiva boendeformer.
”Att bo i kollektivhus ger en möjlighet att ha ett värdigt liv fast man är fattig”

Under eftermiddagens workshop, som avslutade konferensen, deltog ca 20 personer för en fördjupad diskussion om hur olika former av socialt byggeri kan bidra till de Globala målen, och vilka nya initiativ som bör främjas i Västsverige för att maximera nyttan. De insatser som deltagarna valde att diskutera var hur vi kan främja fler gemensamma utrymmen i befintliga bostadsområden, hur vi får fler bogemenskaper och icke vinst-drivande former av bostadsbyggande samt ekobyar. I alla grupper konstaterades att det finns ett behov av att tillgängliggöra mer information om goda exempel samt höja kunskapen i samhället i stort om vad socialt byggeri handlar om.

www.socialtbyggande.se hittar du alla presentationer ifrån den nationella konferensen som forumträffen var en del av.

* Socialt byggande handlar om olika former av inkluderande projektformer i bostadsbyggandet, som på olika sätt kan bidra till större social gemenskap, bättre kvalitet, och fler och billigare bostäder för olika typer av behov och plånböcker.

 

 

 

”Den regionala nivån behöver höras mer”

I juli 2019 deltog Rebecka Hallén Jorquera, verksamhetsledare för Agenda 2030 i Väst, på FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), i New York. En lärdom är att Agenda 2030 i Väst har mycket att bidra med i att göra den lokala och regionala nivån hörd på såväl nationell som global nivå, skriver Rebecka i sin rapport från mötet.

Under HLPF i juli 2019 samlades över 2000 deltagare under 8 dagar, med över 90 ministrar, viceministrar och ministernivåtjänstemän. 47 länder lämnade sina Voluntary National Reviews, varav 40 för första gången. Årets tema för HLPF var ”Empowering people and ensuring inclusiveness and equality” och sex av de Globala målen granskades, mål 4: God utbildning för alla, mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen och mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

Det återkommande temat som har hörts genom de flesta sessioner är att vi är off track, om vi fortsätter så här kommer vi inte nå de Globala målen. Däremot har det också lyfts att de utvecklade länderna inte är lika mycket off track som utvecklingsländerna, varför det genom åtagandet om att inte lämna någon bakom är viktigt att säkerställa att finansiering når utvecklingsländerna så de inte lämnas bakom. Olagliga flöden av pengar och en kvalitativ skattehantering lyfts som två viktiga verktyg för att styra pengar rätt. Budskapet om att vi är off track har hörts från alla typer av aktörer. Många har också pratat om vikten av att gå från ord till handling, och om vikten av att vi nu måste stå upp för de åtaganden vi har gjort.

Återkommande under HLPF har också varit att många aktörer har lyft vikten av den lokala och regionala nivån, det är där genomförandet av målen kommer ske. I detta krävs samverkan för att säkerställa att ingen lämnas bakom, vi kan inte längre jobba i silos. I Västsverige är vi väl riggade för att arbeta med målen i och med vårt gemensamma samverkansforum Agenda 2030 i Väst.

Det jag verkligen tar med mig från deltagandet vid HLPF är att trots att den lokala och regionala nivån ständigt pekas ut som avgörande i genomförandet så är den inte speciellt synlig på den globala nivån. Och tittar man på hur den svenska delegationen var sammansatt så fanns endast en representant för den lokala och regionala nivån, och ännu sämre representation blir det om man tittar på den geografiska spridningen av deltagare. Här har vi mycket att bidra med inom Agenda 2030 i Väst, att göra den lokala och regionala nivån hörd på såväl nationell nivå som global nivå.

Rebecka Hallén Jorquera

(Rebecka deltog i Stakeholder Group of Persons with Disabilities, som ledsagare för World Blind Union.)

Rebecka intervjuar Gunnar Köhlin, forskare på Göteborgs Universitet och del av den Svenska delegationen i New York

Mer om HLPF

Uppföljningen av Globala målen sker årligen i juli vid FN:s högkvarter i New York under FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). HLPF arrangeras genom fyraårscykler. 2019 markerar slutet på den första cykeln och mycket fokus har därför lagts i år på att utvärdera hur arbetet genom HLPF fungerar. Medlemsstaterna pratar om en ”HLPF review” medan civilsamhället pratar om en ”HLPF reform”. Detta innebär att civilsamhället önskar se en mer radikal förändring av HLPF än vad medlemsstaterna önskar. Det finns dock en oro hos en del medlemsstater att om HLPF förändras för radikalt kommer arbetet att urlakas.

2019 är ett speciellt år eftersom det är det sista året i den första cykeln. Det innebär att det under årets HLPF inte fördes fram någon politisk deklaration, denna kommer istället föras fram under SDG summit i september i samband med den 74:e sessionen av General Assembly. Förhandlingarna för denna leddes av H.E. Ms. Sheila Gweneth Carey, Permanent Representative of Bahamas to the United Nations, och H.E. Mr. Olof Skoog, Permanent Representative of Sweden to the United Nations, för vilken förhandlingarna avslutades veckan innan HLPF. SDG Summit kommer också uppmana såväl regeringar som alla övriga aktörer att öka sina handlingar i stöd för implementering av Globala målen, och de kan registrera sina åtaganden online. Läs mer

UN TV kan du se opening ceremony och general debates, HLPF pågick mellan 9 juli och 18 juli.

Anmälan öppen till årlig konferens med Agenda 2030 i Väst, 2019

Nu har vi glädjen att välkomna dig till årets konferens med Agenda 2030 i Väst, i samarbete med CSR Västsverige och Glokala Sverige, ett projekt som drivs av Svenska FN-förbundet i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Genom kunskapshöjande presentationer och workshoppar får du tillfälle att lära och inspireras av goda exempel både från regionen och från andra delar av landet och världen.

Ett övergripande tema för årets konferens är hur en fördjupad kunskap om relationerna mellan målen kan bidra till maximal samhälls- och affärsnytta samtidigt som negativa bieffekter minimeras. Bekräftade talare är bland andra Niklas Sörensen, VD för Ramboll i Sverige, Mia Edofsson, hållbarhetschef Akademiska hus och ledamot i styrelsen för Sweden Global compact, samt representanter från Länsstyrelsen och VGR.

Dagen består av två delar, en förmiddagskonferens samt tre parallella workshoppar under eftermiddagen. Du kan välja mellan att anmäla dig enbart till konferensen eller till båda delarna

Läs mer

SP blir RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman till en gemensam innovationspartner – RISE, Research Institutes of Sweden. Sammanslagningen av... Läs mer →